Bättre och bättre dag för dag?
Jag är inte riktigt där, känner jag. Inte riktigt vid det där "spotta ur sig inlägg i tid och otid"-stadiet alltså.
Jag har fullt upp hela dagarna med de där vildarna och på kvällen när de väl somnat är jag så trött att jag inte har en tanke på bloggen. Men det är ju ingen som läser ändå så varför tänker jag att jag måste be om ursäkt?!
Det är kaos i mitt huvud efter 35 mil i bil med två barn som inte var riktigt lika beskedliga idag som i fredags. Denna bild symboliserar mitt inre rätt bra (Eddie är fotograf).
Strongt gjort att köra så långt med två vildar i bilen, nu är du betjänt av lite uppasssning.