Irrelevant

Ja ni. Var ska jag börja? Mitt nya liv har börjat och jag hinner inte riktigt med, kan vi väl säga. Det är fullt upp mest hela tiden och jag känner mig fruktansvärt tjatig. Att ha en förskoleklass skiljer sig inte så mycket mot att bara vara förälder, bara att du är det till 16 sexåringar istället för en..!

Det tar på krafterna såhär i början men samtidigt måste man ju komma ihåg att barnen ju kommer direkt från förskolan. Det är precis som att läsa på universitetet som "gammal" och många kommer direkt från gymnasiet, haha. Så små, liksom. Det är i alla fall en hoper underbara ungar jag blivit tilldelad och jag ser fram emot att se dem utvecklas!

Som bilderna visar är det kreativa elever jag har. De är smarta, innovativa och ... ja, högljudda. Inte alla förstås, men många.

Jag är helt slut när jag kommer hem om dagarna men ändå får jag för mig att hitta på saker. Nu i eftermiddags var vi på stan och Ikea igen, till exempel. Igår hade jobbet kickoff hemma hos en kollega och oj vad jag trivs med mina arbetskamrater! Där har jag verkligen hittat rätt, känner jag.

Att ha engelska med treorna är minst sagt utmanande och jag tycker det är lite svårt att veta hur man ska planera och lägga upp lektionerna. 40 min i veckan är inte mycket och det blir inte bättre av att det blir så sällan. De hinner glömma en del mellan passen, så att säga. Ändå är jag rätt tacksam att jag kastades in i det direkt (redan elevernas första skoldag!) så att jag får chansen att öva. Synd bara om jag förstör den klassens möjligheter att lära sig engelska, haha.

Hm. Det här inlägget blev precis så osammanhängande som jag känner mig, så.. tack och godnatt!