8 månader.

Nu är Eddie 8 månader gammal. Jag förstår som vanligt inte hur det har gått till, men.. Ja.

- Han är 71 cm lång o 10800 g tung (en liten knubbis med andra ord, eller så har han mkt muskler, haha)
- 4 tänder har letat sig fram; två däruppe (men inte framtänderna i mitten..) o två i mitten därnere. Ser en smula konstigt ut.
-  Han kryper fort som sjutton över golven här hemma. Numera är inte trösklar något hinder o inte möbler o sådant heller.
- Han reser sig mot en del möbler, som sin HokusPokusstol, o använder gärna diskmaskinsluckan o lådhandtagen som hjälp när han vill se världen lite bättre.
- Han vinkar ibland, när han känner för det, o ser jätteglad ut.
- Han älskar mat o får nu även middag på kvällen också, ofta samma mat som vår fast "bebisanpassad".

Mm. Min pojke i ett nötskal. 

Jag har alltså varit mamma i hela åtta månader nu. Det är helt sanslöst! Jag har ju inte varit rik direkt, men å andra sidan har det varit en otrolig resa, både uppåt o nedåt. Nu går det inte att föreställa sig hur det var innan man fick barn, det blev en vana så otroligt snabbt. Ja, det är underbart o jag älskar att vara morsa!

Ctrl + Alt + Del

Mm, dagar som denna önskar man att man kunde starta om sig själv. Dra ut sladden så allt nollställs. Ja, usch vilken dag det har varit.. Stressig o slarvig  o jag vet inte vad.. Tror det var länge sen det var så HÄR illa - om det nu nånsin har varit det.

Borttappade plånböcker, glasögon o fan o hans moster. Jag åkte till stan, glad i hågen, efter bvc-besöket o såg fram emot att ströva lite där. Byta overallen o lite såna ärenden. Satt i bilen på parkeringen o skulle ta fram kortet så jag kunde betala i biljettautomaten - men hittade inte plånboken. Nej, för den låg ju kvar i min väska här hemma. Hrm. Ibland blir jag tokig på mig själv! O på Robert, bör väl tilläggas, för tyvärr är vi precis likadana både två.. Han har dåligt inflytande på mig, för jag har aldrig glömt plånboken hemma förut! Så, jag åkte iväg igen, till mamma för o få i mig lite lunch ändå. Tanken var att jag skulle ha handlat mat i stan, men det gick ju inte så bra utan plånbok.. Jaa. Suck.

Nu är det inte många timmar kvar till läggdags o jag längtar verkligen. Sover så illa om morgnarna så jag är döslut på kvällarna. Jobbigt. Men, o det är ett stort MEN, om bara några dagar åker jag ju iväg på en välbehövlig liten semestertripp. En recoverhelg. Kul ska det bli.

Hm, tror att lille Arvid eller vad det nu blir vägde 3800 nånting o var 52 cm lång. Jag vet inte var han har de där kilona för han har som sagt otroligt smala armar o ben. Sötnöt.  Vår store klump vägde idag 10,8 kg o var 71 cm kort/lång, o han är 8 mån, haha. Som en ettåring eller nåt..
 
(O som en liten (stor) parentes. Min order gick slutade på 13700 igår. Heja mig! :D)

Bebis.

Han var så liten o så tanig o så skrynklig o han såg så gammal ut i skinnet o han var så liten o så söt, hihi.  Jaa, nu har vi klämt på bebis! Han är namnlös än så länge, men det lutar åt Arvid tydligen. Sådär liten var aldrig Eddie ju, o så där små fötter hade han aldrig. Det känns nästan som man blivit snuvad på den där riktiga bebistiden..

En tjugofyratimmar gammal bebis ska kännas så bräcklig att man är rädd att hålla i honom. Faktiskt. En alldeles lagom bebis, hehe.

Eddie var lite lagom intresserad av honom, han flinade mest (antar att det var ett hånskratt  för o visa vem som bestämmer, haha) o sen kröp han iväg o ägnade sig åt annat, hehe.

Imorrn blir det bvc o jag är nöjd med veckans tupperware o fr.o.m nästa vecka är jag en Guldros o mitt team är hemmahörande i Nyköping istället.. Hm. Långt dit.