Livet har sina goda stunder.

"Dagar kan passera fort, som en våg på öppet hav" sjunger de i reklamen ni vet, för restaurang "Gyllene Måsen". 

Så sant, så sant. Den här sommaren har passerat i raketfart, som vanligt, och på måndag börjar Robert att jobba igen. Jag och barnen är hemma i två veckor till, efter att då ha haft hela 10 veckor tillsammans. Det känns, kan jag säga. 

Livet med två vildar är inte alltid en dans på rosor. Det är mycket vilja, mycket test av mammas och pappas gränser och en hel del tjafs grabbarna emellan. Oftast är det hanterbart, men ibland inte. Det har hänt både en och två gånger på sistone att den som gått gråtande ur en fight med grabbarna har varit jag. Det är inget jag är stolt över, men jag skyller på graviditeten och alla hormoner och att det är därför jag blir så extra känslig. 

Dagar som idag då minstingen i familjen inte visat sig från sitt vanliga, ganska charmiga jag, är ett exempel på en sådan dag. Jag har förvisso inte gråtit, men när fyraåringen går och lägger sig när vi är osams och dessutom somnar rekordsnabbt, då skär det i hjärtat på mamman och tårarna är inte långt borta. 

Dagar som idag är det skönt att bläddra igenom bildarkivet på mobilen och hitta bortglömda guldkorn. Bilden nedan visar två sprudlande glada barn som förtjust försöker fånga picknickfilten vid ett extremt blåsigt kvällsbesök på badstranden för någon vecka sen. 



Då läker hjärtat en stund igen och jag kan gå in till min sovande vilde och ge honom den sedvanliga godnattpussen på pannan. Han må sova gott och rör inte en min när jag smyger mig fram till sängen, men hos mig känns det i hela kroppen. Hjärtat slår hårt och den där vågen de sjunger om i reklamen, den sköljer över mig. En våg av kärlek till mina älskade barn. 

Livet har sina goda stunder.

Förrått förråd.



Ha, helt bra blev det väl inte (bilden ännu sämre, gassande sol ute och mörkt därinne..) men nu går det att komma in i alla fall! Vi fick ihop två stora sopsäckar med bråte och fyllde bagaget med prylar till återvinningen/sopsorteringen. Sa jag att vi bara bott här i två år och dessutom rensade rätt rejält förra året också..? 

Inte klokt vad saker vi samlat på oss och ännu oklokare att vi glömt bort att vi hade en del saker i vår ägo. Positivt är åtminstone att de allra minsta bebiskläderna är genomgångna och jag kan lugnt konstatera att vi inte behöver särskilt mycket mer i 50/56. När det är färdigt här inne ska dessa kläder tvättas och läggas in i bebisens garderob! 

Förrådsrensning



För ett par veckor sedan fick mina föräldrar översvämning i sina förråd i garaget pga vattenläcka. Då var de så illa tvungna att rensa ut allt som blivit förstört och det blev jättefint (och tomt..) där inne. På förmiddagen idag öppnade jag dörren till vårt förråd och fick en smärre chock - ja, ni ser på bilden hur det såg ut..! 

Daga att ta tag i det så det blir dagens projekt. Vi måste det för att kunna ta oss vidare med sovrumsrenoveringen.. Alltid är det nåt och sannerligen är man aldrig sysslolös som husägare!