Irrelevant - En promenad genom stan.

En promenad genom stan.

Hur blev det såhär? Ska man inte vara alldeles upprymd och pirrig av att det är lördag, att nästsista deadlinen på lärarutbildningen är avklarad och att den allra sista som återstår är c-uppsatsen? Ska man inte vara glad och tacksam för att vi är lediga allihopa samtidigt, för att det är ljust och kallt ute, för promenaden jag tog förut och att den efterföljande duschen var jäkligt skön?

Mnjae, tydligen inte. Jag känner inte igen mig själv idag och jag förstår inte varför. Jag har knappt sovit i natt då magen bråkade med mig. Det har inte gjort ontont, mer sådär irriterande molande så att det har varit svårt att slappna av. Dessutom kom Teo ner till oss ganska tidigt (han kommer inte så ofta längre så när han väl gör det vill jag inte neka honom, inbillar mig att han behöver närheten) och han är inte känd för att ligga still direkt. Jag fick därför nog vid halv två-tiden, klev upp, åt en banan och gick sen och lade mig i Teos säng istället. Den är så grymt obekväm (alldeles för mjuk) så fokus togs från magont till ryggont istället vilket gjorde att jag somnade om. Vaknade halv åtta sen.

... och ändå känner jag mig såhär nu?? Eddie har en kompis här och lite senare ska de hem till honom istället (han bor inte häruppe så det är inte springamellanvarandrashusavstånd).

Mja. Jag måste försöka få lite ordning på mitt liv, så nu jäklar!

Det var rätt fint där nere vid sjön. Badplatsen ser övergiven ut, dock.